Islandshästen är en älskad hästras känd för sina gångarter tölt och passgång samt sin tålighet för väder och vind. Rasen härstammar från Island och är liten i växten, den överstiger sällan 148 cm i mankhöjd. Trots sin ringa storlek är islandshästen stark nog att bära en vuxen man utan problem. Islandshästens temperament varierar kraftigt mellan individer så det är viktigt att välja rätt häst till rätt uppdrag vilket exempelvis kan vara som avelshäst, familjehäst eller tävlingshäst. På Island är det vanligt att hästarna hålls i flock i ett halvvilt tillstånd där de själva får finna föda och skydd, något som passar islandshästens egenskaper perfekt.
Islandshästens uppkomst och historia
Islandshästens historia är både lång och gedigen. Mellan åren 870 och 935 e.Kr. koloniserades Island av människor från en rad olika länder. Först var det nybyggare från Norge som förde med sig sina djur så som nötkreatur och hästar. Nybyggare från övriga Skandinavien, Storbritannien och Irland följde snart efter och hästarna från dessa olika länder utgjorde grunden för dagens islandshästar. Nybyggarna lät ofta sina hästar gå fria och beta, vilket ledde till att de blandades snabbt för att slutligen utvecklas till islandshästen.
Vikingarna uppskattade islandshästen för dess ridbarhet och dokument visar på att avelsarbetet var i fokus redan under 1000-talet. För dryga 900 år sedan gjordes ett misslyckat försök att förädla islandshästen med hjälp av orientaliskt hästblod vilket ledde till en långvarig försämring i häststammarna. Till följd av det förbjöds import av islandshästar som sålts eller avlats utomlands, vilket idag betyder att islandshästen är en av världens äldsta renrasiga hästras. Den har varit renrasig i 800 år. Islandshästens popularitet leder till att Island årligen exporterar ca 4000 hästar.
Användningen av islandshästar
Idag är islandshästen väldig populär för nöjesridning och tävling. Islandshästens förmåga att använda upp till fem gångarter gör den unik. Utöver de kända gångarterna trav, skritt och galopp behärskar den även pass och tölt vilket det finns specifika tävlingar för. I Europa exploderade intresset för islandshästen under 1960-talet och hästen började importeras i stor skala, trots att få visste hur de extra gångarterna skulle ridas. Som om inte det vore nog var många av islandshästarna fortfarande rätt vilda och oregerliga.
Förr var Islandshästens roll en annan än den är idag. I Islands barndom var islandshästen ofta det enda transportmedlet tillgängligt. De sågs som symboler för fruktbarhet och vördades som gudar. Vid den här tiden användes strider mellan isländska hingstar för att avelsvärdera dem och striderna sågs som skådespel. Under åren avlades fyra olika typer av islandshästar men skillnaden mellan typerna är små. En typ avlades fram för jordbruk och körning, en annan enbart för köttproduktion då klimatet inte tillät nötkreaturshållning.
En tålig och stark vän
Att islandshästen har blivit så populär är inte så förvånande. Eftersom temperamentet varierar så kraftigt mellan individer går det att hitta en häst till just det användningsområde man vill utforska. Med ett ursprung i ett kargt landskap med hård miljö har islandshästen utvecklats till en mycket tålig och stark häst som trivs alldeles utmärkt i halvvilt tillstånd. Islandshästens unika gångstilar har lockat många nyfikna ryttare – med eller utan erfarenhet – som har fått uppleva bekvämligheten i att tölta fram i naturen. Många ridskolor och stall för turridning i Sverige har valt att använda sig av islandshästar.